måndag 13 mars 2017

Judas barn

Först får vi träffa Sia som lever i Leipzig i modern tid. Hon sitter och vakar över människor som ska till att dö - hon har en osviklig förmåga att veta när döden närmar sig, och hon håller de döendes hand och tröstar dem. Det blir en viss överraskning när sedan milda Sia stilla går ut från sjukhuset, slänger benet över en motorcykel och drar iväg genom Leipzigs gator i tvåhundra knyck för att i en hemlig arena i något slags lagerlokal bli till en maskerad Dödsgudinna som slåss i matcher utan regler och med tusentals följare via webcam.

Sia är inte någon vanlig person förstår man då ganska omgående. Nej - hon har levt i ett antal hundra år, och vi får hoppa tillbaka till när hon var en liten flicka som hette Jitka och levde i Serbien i det som då var Osmanska riket. Jitka lever med sin mor i några boksidor innan modern raskt försvinner och ersätts av Jitkas far som hon dittills aldrig träffat eller vetat vem han varit. Fadern heter Karol, bor ensam i en ombyggd kvarn och är forskare, rödhårig i smyg och medlem i ett hemligt sällskap som heter Cognation och som vill hitta hemligheten till evigt liv.

Jitka, eller Theresia (Sia) som hon heter i modern tid, eller Scylla som hon heter genom större delen av boken, verkar ju komma på det där med evigt liv eftersom hon kör motorcykel och slåss i Leipzig sisådär 350 år efter hon föddes? Ja. Det handlar om vampyrer. Absolut inte vampyrer som glittrar i solen eller ens är avlägset släkt med greve Dracula, utan vampyrer som de i alla tider har funnits i östeuropeisk folktro. Vampyrer precis som de i Marcus Sedgwicks De som går igen. Vampyrer av så olika många sorter och med så många namn att jag blir helt förvirrad.

Det mesta av den här boken tycker jag väldigt mycket om. Jag gillar Scylla och hennes historia, och hennes förhållande till sin far, och hur hon blir den hon blir. Sedan kan jag bli lite less på bokens partier som så tydligt vill redovisa författarens research av all denna östeuropeiska vampyrmytologi. Det blir för mycket, och tillför egentligen inte storyn någonting. Alla de sätt människor använde sig för att skydda sig mot vampyrer. alla olika varianter på vampyrer, hur de ska dödas...

Jag läste nyligen en annan bok av Markus Heitz: The Dwarves och  måste bara kommentera hur väldigt annorlunda den här är! Bättre sammanhållen story, bättre språk, mindre deus-ex-machina-lösningar, intressantare karaktärer, bättre allting faktiskt. Jag ska nog försöka läsa mer av honom så småningom.


Titel: Judas barn
Författare: Markus Heitz
Originaltitel: Kinder des Judas
Översättning: Anna Bengtsson
Utg år: 2012
Förlag: Ersatz
Köp den till exempel här eller här

2 kommentarer:

  1. Det låter rätt intressant ändå! Får sätta upp den på att läsa-listan.

    SvaraRadera