onsdag 14 januari 2015

Equal Rites - The Third Discworld Novel

I Discworldvärlden är det ett faktum att den åttonde sonen till en åttonde son blir trollkarl. Det är lite som en naturlag. Och den här boken börjar med att en gammal trollkarl, som vet att han snart kommer att dö (trollkarlar här vet alltid när de ska dö, mycket praktiskt så att de kan göra diverse förberedelser om det behövs), kommer till en liten by i Ramtopbergen. (Byn heter för övrigt Bad Ass) Han vet att det i ett hus där alldeles strax ska födas ett barn. En åttonde son till en åttonde son - och han tänker donera sin trollstav och sin magi till detta barn.

Allt går enligt plan. Han hittar huset, barnet bärs ned till honom, den lilla bebishanden får greppa trollstaven, magi exploderar och  Döden kommer strax för att hämta trollkarlen. Fast...det är bara ett litet problem, visar det sig. Det lilla barnet är inte en son. Det är en dotter.

Oops.

Kvinnor kan inte bli trollkarlar. Så bara är det. Kvinnor kan bli häxor. Punkt.

Men den här lilla tjejen, som växer upp och får namnet Eskarina, har fått trollkarlsmagi som tydligen är en annan sort än häxmagi. Den är mycket stark, och hon behöver lära sig att hantera den. Och det kan man förstås bara lära sig på ett enda ställe: Unseen University i staden Ankh-Morpork. Tillsammans med häxan Granny Weatherwax ger sig Esk under hyfsat stora äventyr dit, bara för att få kalla handen. Kvinnor kan inte bli trollkarlar. Esk kan inte börja på Unseen University, för de tar inte in kvinnor. Kvinnor får inte ens komma innanför porten. (om de nu inte råkar vara kokerskor eller nåt, för då kan de komma in...via bakdörren)

Precis som i alla Discworldromaner är det inte handlingen som är det viktigaste i den här boken (även om det är ganska uppfriskande med en omruskning i frågan om vad kvinnor kan eller inte kan, och likaså att män förstås då inte kan bli häxor. Hur skulle det se ut, va?) Det roliga är karaktärerna, och vad de gör. Granny Weatherwax, till exempel, som avfärdar all trollkarlsmagi med att det mest är siffror, böcker och sån där "gemmatry". Och så alla detaljer! I slutet på boken finns det med, lite så där i bakgrunden i en slutmening i varje stycke, ett gäng myror. Dessa myror har levt så länge på det magiska universitetet att de har blivit magi-smittade, och utvecklats i en rasande takt. De bär iväg med sockerbitar, fast med hjälp av tekniska hjälpmedel som block och talja. Och så har de tagit trädgårdsmyrorna som slavar, som de låter släpa sockerbitarna över rullar på golvet. Inne i väggen bygger de en pyramid, där de låter begrava en mumifierad myrdrottning....

Titel: Equal Rites - The Third Discworld Novel
Författare: Terry Pratchett
Utg år: 1987
Förlag: Victor Gollancz
Köp den till exempel här eller här

2 kommentarer:

  1. Hahaha vilken rolig recension. Jag har faktiskt aldrig läst något från diskvärlden, men nu blir jag riktigt sugen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, du måste prova! En alldeles särskild och Pratchettsk sorts humor.

      Radera