måndag 3 juni 2013

Lord of Chaos

Jag har tagit mig an det stora projektet att läsa om Wheel of Time. Här kan du läsa mer om det...

Det här inlägget ska du inte läsa om du tänker läsa Wheel of Time men inte har gjort det förut FÖR DET ÄR FULLSMOCKAT AV SPOILERS!!

Lord of Chaos är sjätte boken om Rand & Co. Och helt ärligt så är den himla händelselös. Rand sitter och suckar över livet i Caemlyn och han sitter och suckar över livet i Cairhien (han har ju kommit på hur man gör en portal, så han skulle kunna fara runt i världen en hel del. Men han hoppar från Caemlyn till Cairhien. Från Cairhien till Caemlyn. Upprepa XX gånger.) Han träffar Aes Sedaier som försöker vara stöddiga mot honom, och till sist dessutom stoppar in honom i en låda och bär iväg med honom mot Tar Valon för att liksom ha en tam Draken Återfödd i en hörna där. Eller nåt. Han hoppar med jämna mellanrum också iväg till Bondgården och kollar på när Mazrim Taim lär upp män som kan använda kraften till rena dödsmaskinerna. Han verkar inte gilla vare sig Taim eller dödsmaskinerna. Han vill ge tronen i Andor och Cairhien till Elayne som inte vill ta emot den ("för den är redan min, faktiskt, så du kan inte ge den till mig, dumma karl"). Och så fajtas han med Lews Therin. Lews Therin är ju den ursprungliga Draken, mannen som orsakade Världsfallet för sisådär 3000 år sen. Och Rand är Draken Återfödd. Alltså är det rätt logiskt att Rand kan höra på Lews Therins röst inuti sitt eget huvud. Problemet är bara att Lews Therin inte riktigt kan gå med på att att han egentligen är död, att han bara är en röst i någon annans huvud. Lews Therin vill vara med och bestämma. Döda lite folk som han inte gillar. Och Rand, den dummingen, låter honom inte göra det. Så det pågår lite interna strider i Rands huvud. Inte konstigt då kanske att han boken igenom sitter på tronerna i Caemlyn och Cairhien och funderar över livet.

Morgase, Elaynes mamma och tillika egentligen drottning av Andor, tråkar runt i Amadicia hos de läskigt rentvättade vitrockarna och är bara tråkig. Alla tror hon är död, alla tror att det är Rand som haft ihjäl henne och så går hon bara runt där och är mjäkig. Gäspar käken ur led när jag läser om henne. Nynaeve och Elayne trampar bara runt i Salidar och gnisslar tänder över att Salidar-Aes Sedaierna inte får tummarna loss. De vill ju ut och leta Väderskål! Det enda som är lite fräckt är att Egwene blir utsedd till Amyrlintronande. Och att hon är tänkt att vara någon slags marionett till Aes Sedaierna är klart - men vad man förstår är att hon tänker ta över tyglarna mer än de väntar sig. Jag väntar mig storheter här. Och ja just det ja - Nynaeve lyckas hela den släckte Logain. Och även Siuan Sanche och Leane. Logain vill jag läsa mer om. Min (som i sig själv är i princip lika tråkig att läsa om som Morgase) har ju sett tecken i hans aura som berättar att han kommer att bli något stort och mäktigt.
Och på tal om stort och mäktigt - Mat får inte alls briljera i den här boken. Han bara sitter och tjurar, tycker jag. Och så får han dessutom lämna Röda Handen åt sitt eget öde och i stället baby-sitta Nynaeve och Elayne när de äntligen får komma iväg för att leta Väderskål. Han ska ju vara general och lägga upp listiga planer för fältslag och sånt!

Helt sammantaget så är den här boken alltså SEEEEEEG. Fast jag har redan lånat hem nästa bok A Crown of Swords och är sugen på att börja med den. Det är så att jag tror att den var den sista jag läste då när jag läste serien första gången, och att jag sedan ska ha gjort själva omläsningen. Sedan är det otrampad jord i Rand-land för mig. Äntligen.

Titel: Lord of Chaos (bok 6 i Wheel of Time)
Titel i svensk översättning: Fursten av kaos + Svarta tornet
Författare: Robert Jordan
Köp den till exempel här eller här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar