onsdag 23 maj 2012

Max i djurparken

Max i djurparken (Mera Max) av Mari Kjetun

Börja läsa-böcker behövs det alltid fler av, tycker jag, och nu ger Rabén och Sjögren ut en hel rad böcker som de kallar "Lättläst". De jag har läst hittills i den här serien har varit mycket bra och framförallt roliga. (Andra i serien är Familjen Monstersson, Alma och Egon, Morgan och piraterna) Det är lite text i korta rader, enkla meningar och roliga bilder (i de flesta böckerna med pratbubblor, dock inte i Max).

Max är mycket riktigt i djurparken, men det är ingen traditionell djurparkshistoria, detta, en sån där när ett barn travar igenom djurparken och tittar på olika djur alla har sett hundra gånger innan. I stället får vi redan på första uppslaget reda på att djuren är uttråkade (I alla fall zebran. Men den är i och för sig alltid uttråkad. Hela boken igenom. Med ett mycket bistert ansiktsuttryck.) och djurskötaren har ingen att prata med. Raskt blir det bestämt att giraffen, som Max gillar att leka med, får byta plats med Max pappa som kan behöva lite semester. Fast det ser inte ut att bli mycket till semester för Max pappa - han sitter utanför giraffens gula hus med ett berg med morötter bredvid sig (han får så många morötter han vill) men i knäet har han sin laptop... Giraffen har anpassat sig väl till civilisationen, måste jag säga, han trivs bäst i vardagsrummet och tycker TV-sporten är bäst. (på bilden får man se en väldigt laid-back giraff som läser tidning och röker pipa framför TVn)
Max har två kompisar, Jens och Tea, som också vill ha giraff. Eftersom girafferna ju tagit slut så får de ta hem zebran och flodhästen i stället. Och således får Jens och Teas pappor också flytta in i djurparken. Allt borde vara frid och fröjd (djurskötaren har ju äntligen fått någon att prata med) men det är det inte. Zebran är sur och uttråkad (förstås). Giraffen tar för stor plats. Och så får man veta att "Djurskötaren är väldigt sträng. Han tänder lampan klockan sju. Alla måste gå ut klockan åtta. Varje dag." med en bild på Max pappa stående utomhus i ösregn, dyblöt, i skjorta och slips och ett ansiktsuttryck likt Frankenstein. Dessutom tar Jens pappa hela tiden de bästa morötterna.

Jag gillar den här. Säkert borde jag invända något mot könsroller och sånt (typ att när giraffen tar över pappans liv så parkerar han i soffan framför TV med tidningen i handen) men jag blir så såld på den roliga storyn och bilderna så det gör jag inte.

För vem? 6-9 år

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar